..att jag faktiskt känner mig hemma i Frankrike. Detta efter att ha spenderat dagen i San Remo, Italien. Efter ett antal missöden som började med att vi missade tåget på morgonen kände jag mig väldigt hemma och välkommen när vi återvände till fransk mark. Visst var det en upplevelse att besöka San Remo, en mysig stad måste jag erkänna. Men alltså visst kunde dom vara LITE mer trevliga, har nog aldrig känt mig så ignorerad i hela mitt liv. Usch, ni italienare måste lära lite mer av fransoserna, tack!. Vi kände oss iaf lite sådär patriotiska denna dag (nationaldagen, för den som missat det) så vi bestämde oss för att besöka Alfred Nobels hem i San Remo (Det var även här han dog). Vet ni vad, all information fanns ju på svenska så där passade vi iaf in.

Sedan i onsdags har vi hunnit träffa lite kompisar till mig från Troyes, sola och bada en massa, besökt Monaco, ätit crepes, Mcflurry och en massa mer. Vi trivs verkligen mycket bra här nere. David är överlycklig, han har nämligen gått om mig gällande brun solbränna..skit också, inte behövde han många dagar inte. Det är verkligen perfekt lagom varmt här så  imorgon, sista dagen, ska vi fortsätta att steka oss och bada i det turkosa ljumma vattnet tillsammans med vågorna. Vi har kommit fram till att det är fruktansvärt tråkigt att gå, speciellt uppför och i trappor så nu ska vi endast inta liggande läge.

David låter hälsa att vi har varit riktigt kulturella och besökt tre länder på två dagar.

Nu ska vi fortsätta att hugga in på packningen..David har varit så duktig att han uppfunnit en våg av golvmoppen så nu ska kilona fördelas in i minsta detalj.







Små söta fiskebåtar




Alfred Nobels trädgård


Alfred Nobels gata


Och hans hus


Baksidan


Framsidan. Inomhus var det ett museum med hans möbler och det som han uppfunnit.


Sähär trött blir en handikappad av att vandra runt på italienska gator.


Imorgonbitti kommer lite mer bilder upp!

Godnatt och Kramar från ett soligt Nice